Annons:
Etikettallmänt
Läst 4373 ggr
Ria74
2014-09-07 21:55

Från en utekatts perspektiv

Mitt namn är Vitan och jag är ungefär 15 år gammal tror min människa och katt

Jag föddes av min mamma i ett gammalt växthus, visste inte hur det var att bo inne eftersom jag aldrig gjort det.

Min barndom spenderade jag med att bli lärd att jaga möss, fåglar och annat skoj. Min mamma brukade tigga mat hos en snäll gammal tant. En dag var bara tanten borta och en annan flyttade in i hennes ställe. En man som fortsatte ge mig, min mamma och mina syskon mat.

Han byggde en trevlig låda i sitt garage klädd med frigolit och med en skön filt inuti där vi kunde få sova när det var kallt ute. Sakta men säkert blev jag mer tam och tillslut kunde han till och med få lov att klappa mig men bara när jag själv ville.

Han ville gärna att jag skulle gå in ibland, men tyckte inte om när jag kissade på golvet. Hur skulle jag kunna veta att man inte gör som där jag är van, kissar där det passar. Jag fick inte längre gå in hos honom, men jag hade min fina låda och mat fick jag.

En dag försvann även han och en annan kvinna flyttade in. Hon tyckte att jag visst skulle få gå in när det var kallt även om jag misslyckades med att kissa i den där konstiga lådan hon satte fram till mig med sand i. Hon såg även till att jag blev kastrerad och undersökt hos en veterinär.

Fast jag fick lov att vara inne så ville jag helst spendera dagarna och nätterna ute i det fria, där jag föddes och växte upp. Jag jagade möss, ekorrar, fåglar, ormar och sorkar. Ofta lade jag en liten present på hennes trappa för att visa min uppskattning för all mat hon gav mig och för att inte tala om alla klappar och all kel. Jag var och  är verkligen en kelgris, kan bli klappad i timmar om bara min människa orkar. Ja, jag bestämde att denna kvinnan skulle bli min människa. Med tiden försvann min mamma och mina syskon, jag vet inte vart och jag blev ensam kvar. Trivs ganska bra med att vara ensamkatt, jag får all mat och ha min människa ifred. Det kommer främmande katter på besök lite då och då men jag ser till att dom förstår att det här är mitt ställe och dom flyttar ganska fort.

Nu är jag ganska gammal, orkar inte vara ute lika mycket som förr. Min människa låter mig vara inne när jag önskar. Men fortfarande vill jag helst bo i min isolerade låda som står inne i ett garage med kattlucka. Jag ligger gärna i rabatten och tittar på flugor och fjärilar. När min människa är ute hjälper jag henne genom att hålla henne sällskap och prata med henne.

 Jag har haft ett ganska bra liv tycker jag, föddes i frihet och fick leva i frihet som jag önskade. Visst har det funnits nätter när det har varit kallt och visst har det kurrat i  magen på mig ibland. Men nu på ålderns höst så vet jag att jag har mat på mitt fat och kan gå in om jag vill. Jag är nöjd med att få ligga i rabatten på soliga dagar och titta på allt spännande som tittar förbi och att kunna gå bort till min människa och få så många klappar jag vill ha.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Annons:
HannaSmile
2014-09-09 16:17
#1

Rolig och fin berättelse ur en katts perspektiv:)

No music, no life😀🎤

Ria74
2014-09-09 16:26
#2

 #1 Tack 🙂

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Maria29
2014-09-10 10:38
#3

❤️ Åh vilken fin berättelse!

Sajtvärd på Lantdjur i Fokus & medis på Vinthundar i Fokus

Ria74
2014-09-11 18:49
#4

#3 Tack 🙂

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Jassan
2014-09-11 19:34
#5

Så gulligt, blir rörd!❤️

https://jazzans.wordpress.com/

Ria74
2014-09-12 14:10
#6

#5 Tack 🙂

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Annons:
Upp till toppen
Annons: